Jag vill börja med att be om ursäkt. Be om ursäkt för alla mina tidigare påståenden (vill inte gärna kalla dem lögner, jag visste inte bättre) angående tidigare träningspass. Alla har varit mer eller mindre jobbiga, men INGET har varit i NÄRHETEN av så vidrigt jobbigt som dagens. Alltså ber jag er tycka synd om mig extra mycket idag, trots att jag redan många gånger förut nyttjat er godhet (helt i onödan visade det sig, det var idag jag behövde den). Eller kanske borde jag vänta med ett sådant uttalande.. Den där jävla träningsvärken tar väl någon dag på sig..?

Jag räknar med dig nu Gud. Var god.