- broken strings / james morrison feat. nelly furtado

- dance with somebody / mando diao

- i only wanna be with you / volbeat

- oboy

- tankar på dig

- mer oboy


 hjälper mig att överleva den grymma verkligheten (i form av projektarbete; ondskan i dess renaste form)

Betyder att det är
- noll dagar kvar till det där Friskis & Svettis passet visst lovade att följa med på...
- en dag kvar till pengar, tjoho
- två dagar kvar till den där ¤##"!%# redovisningen av projektarbetet
- mindre än ett halvår kvar till jag fyller år

(okej den sista var kanske lite långsökt men jag behövde något som piggade upp mig efter den där meningen om projektarbetet)

I vanliga fall skulle jag ha skrivit om hur dagen varit, med olika många döskallar beroende på hur engelskalektionen gått (ja, det är estetdag nu igen...). Men med tanke på att jag bara varit vaken i ungefär 32 minuter och 18 sekunder kan jag i princip bara säga att frukosten vad god. Men hey, det är inte illa!
Att klockan är halv elva betyder också att jag har två timmar på mig att göra mig i ordning, städa rummet, läsa en bok (projektarbete), hitta en annan bok (som annars riskerar att bli väldigt dyr på bibblan), rädda världen och ta tag i mitt liv. Piece of cake. Då kan jag spendera första timmen i sängen.

- Hej läsare
- Hej kass uppdatering

Okej. Jag VET att jag suger på det där (uppenbarligen) men jag har haft annat för mig i helgen (uppenbarligen 2.0). Sådeså. I vanlig ordning har den vart megagaletjättefinfint bra. Jag börjar visst bli bortskämda med sånna. Men det går väl över det med.. (hade en mer cynisk person sagt, MEN JAG ÄR EN (TIDS)OPTIMIST, SÅ JAG SÄGER INTE SÅ) Eller, jag menar det i alla fall inte.

Jag har ungefär tolv procent på mig att skriva ett kalasbra inlägg. Eftersom jag fortfarande inte kan trotsa naturlagar så får ni nöja er med det här pyttelilla. Men hallå, jag har ju hela daaaaaaaan på mig i morgon. Jag har nämligen bara (äckelpäckel) Engelska C då, 14:00-17:00. Sen däremot, ska jag fika med Elin© (ja hon är paxad, fuck off), så skvaller och chokladmuffins står på schemat, tjoho!

Men nu; dags att hoppa i plurret, mums.

Jag är glad att du finns ♥

Satan vad tiden går fort! (snart sitter jag här och skriker åt mina tre förortsungar, petar mig i näsan och väntar på posten. Eller vad man nu gör när man inte skötte skolan när man hade chansen... hosthost)

Apropå att vara ansvarslös (och den här gången syftar jag inte nödvändigtvis på mig): jag har precis sett de sista avsnitten av  första säsongen av Tila Tequila, och tro det eller ej, men för en gångs skull vann den jag hejade på, tjoho! (fast egentligen är det ju helt sjukt hur man kan "tävla" om kärlek.. men det får bli ett annat inägg (note to my self))

Men så, just som jag var på toppen av lyckoruset från det lyckliga slutet så berättade någon glädjedödare att det finns fler säsonger! Det betyder i så fall att det där lyckliga slutet inte var så lyckligt, eller att Tila gjorde av med för mycket pengar på godiskrig och gyttjebrottning och behöver lite cashflow... Är det inte jävligt typiskt?!

Slutsats(er):

1) Tila är grymt jobbig om man ser mer än två avsnitt i rad
                 
2) Och trots det är serien fan beroendeframkallande (hör ni aldrig av mig igen är det för att jag har fullt upp att stalka bruden med heliumrösten)
                
3) Hon har snyggast bröst i ungefär hela världen

Förutom bröst har jag dessutom tänkt på (joho, jag har tänkt på annat!) den där reklamen på 4+. Ni vet den där killen-i-backslick-som-sitter-med-ett-pepsodent-leende-och-berättar-om-alla-pengar-han-tjänar. På vadå? JO -  på att tillverka minor. Han har fullt upp med att berätta hur bra dom är, med inbyggd GPS och allt. När reporten sedan frågar vad som händer om ett barn trampar på dom så lyder hans svar följande:

"Ehh.. Jag är bara designer. Jag designar"

med ett-jag-kunde-inte-bry-mig-mindre-och-tack-pepsodent-leende på läpparna. Fuck him. Och om han nu läser min blogg (jag menar, chansen är ju rätt stor...) så :

JAG HOPPAS DU DÖR EN SMÄRTSAM DÖD, OMRINGAD AV INGET ANNAT ÄN ESTETER OCH RADIOAKTIVITET

              

Skönt med en söndag som inte går åt till återhämtning av något slag. Istället blir det morgondagen. Jag kan nämligen ganska säkert påstå att jag kommer drabbas av (dödligt) allvarlig träningsvärk i natt. Men det var det värt, lägret var väl helt okej och själva fyspasset ganska roligt. Inte så jobbigt som jag hoppats (trott?) dock. Men hallå, jag klagar inte...

När vi ändå är inne på ämnet bullshit ska jag få be att tala om att jag är galet sugen på att dra igång någon slags träning. Jag har alltid varit sugen att prova boxning, och oavsett anledning är det väl bra? (jag menar, det spelar väl ingen roll om det är för mina musklers eller deras?). Hopprep känns rätt ute i år, och med tanke på hur kallt det är ute så det går feting bort. R har skrämt mig med alldeles för många tennisspelare-som-bryter-foten-på-superäckligt-vis-filmer från youtube (inte samma sak som U2 mamma), så det tänker jag knappast utsätta mig för. Efter att ha gått igenom hela listan över möjliga-aktiviteter-som-inte-innefattar-sex-eller-bowling (förvånansvärt dåligt utbud) så har jag kommit fram till följande:

- Att börja rida igen är inget alternativ. Det är så sexistiskt som det kan bli, för att inte tala om hur ännu en vi-skrämmer-skiten-ur-johanna-med-hur-mycket-konstigt-folk-som-finns-i-världen-film från existens fått mig på helt andra tankar när det gäller hästar (och hur många hål ett hästhuvud faktiskt har, och vad man egentligen kan göra med dom)...

- Få eller inga föreningar i Sverige spelar brännboll seriöst. Efter en snabb googling har du ca 2383 träffar på FYLLEbrännboll, men inte en enda på OS i brännboll. Undra vad det nu beror på, brännboll som är så kul...

- Bowling är för likt det jag redan håller på med

- Hajdk

VAD ÄR DET SOM HÄNDER?! Två inlägg på samma dag? Jag är inte långt från Blondinbella 2.0 nu (det är med andra ord dags för miljonerna att börja rulla in..)

Förutom den ovan nämnda stora händelse vad gäller bloggen, så har jag DESSUTOM (hör och häpna) lämnat ut addressen till flera stycken! Med andra ord; jag har blivit av med min bloggoskuld! (eftersom jag fortfarande har programmeringsoskulden kvar hörs här inga ljud och det syns heller inga epilepsiframkallande ljus - men fan, lite får ni väl anstränga er)
För dem av er som har bättre minne än mig, uppskattningsvis (läs: förhoppningsvis) dom flesta, så kanske ni minns ett tidigare inlägg där jag nämnde (okej, skröt brallan av mig) något om 122 besökare (joho!). Det var och är sant. Jag tror bara inte det var mina 122 närmaste bästisar, och då gills det inte. Sådeså.


Dagen har gått superfort, men så har jag gått runt och vart skärrad över dom kommande lågenergi lamporna halva dagen också. Fy! Jag gjorde misstaget att läsa Liza Marklunds krönika, och nu är jag näst intill paranoid. (och jag ska kalla mig miljömedveten...) Skruttant. (jo, det blev precis ett ord)

Fasen, det där med att lämna ut addressen (ja men va ska man kalla det då?!) kanske inte var så bra. Det känns som jag har tio små kyskhetsbälten på fingrarna.. Förhoppningsvis har jag låst upp dom, i värsta fall huggit av fingrarna, tills i morrn. Jag röstar för det första alternativet. (ni får inte rösta med risk för att majoriteten skulle vara alla killar-jag-någonsin-varit-trevlig-mot-s ex-flickvänner. i så fall skulle jag garanterat få sluta med blindskrift)