Utomlands vore ju jävligt okej nu. Fast egentligen är det ledigheten och inte värmen jag vill ha (den kan stanna där, och hör sen).

Idag har varit en låååång dag, och än är den inte slut. Att vi började skolan igen efter ett ( alldeles för kort) lov gjorde ju att förutsättningarna för en lyckad dag var minimala (för att inte säga negativa) redan från början. Skuttade grinigt upp ur sängen vid sju, och schwissade in till stan vid åtta. Dagen erbjöd bland annat matteäckeljävlafanlektion, massa miljöpolitik-genomgång, ännu mer biologi-b-genomgång och ett oförberett svenskaprov. Inte okej.

Fikade sedan på stan (jag lovar, jag fick stans VARMASTE choklad. Fast å andra sidan va det även stans BILLIGASTE). Tog kära femman hem till mamma, LAGADE (ohyes, you heard me!) köttbullar och spaghetti! (i fall ni inte uppfattade detta; jag lagade alltså min egen mat. egen. min egen. med min hand)

(jag lovar, det ska inte upprepas. Jag menar, vi vill ju inte att det ska bli en matblogg...)

Efter det åkte jag till jobbet, passade på att ta med Jonna så vi kunde ha ännu ett snacka-skit.ostört-samtal, och därefter tog jag den kära granbussen till pappa. Här är jag nu, och gissa om jag har mycket plugg? Precis.
Gissa igen om hur mycket av det jag gjort? Precis.
Gissa om jag tänker göra något ikväll? Precis
Gissa om jag snart har använt upp mina Gissa för resten av veckan? Precis.

(Till er som svarat nej på samtliga, var vänligen hitta en annan blogg att följa. Ni har uppenbarligen inte den pessimistiska livsåskådning min blogg kräver. Tack på förhand / personalen)

hejdå.