The end

Det har varit uppenbart en tid, men eftersom jag hatar att bli utsatt för mjäkiga bloggare som bara lägger av, tänker jag ge er ett propert hejdå! Jag slutar blogga, och därmed kan kanske världen bli ett bättre ställe och jag en effektivare person. Vi har växt ifrån varandra. Det är inte ni, det är jag. Ja och så vidare.. Kontentan är i alla fall:

Hejdå.

Heat up

Det kommer bli ett kort inlägg, jag lovar. Jag har nämligen tränat första passet på Färjestad, och det i sig var inte jobbigare, men i helvete vad jag tog i. Det är helt omöjligt att få er att förstå hur jobbigt det var, inte bara för att jag knappt kan röra armarna nog för att skriva några rader. Jag kan inte minnas senaste gången något var så här jobbigt.. Kanske första fotbollspasset för fem år sedan?

Och jag ska jobba i morgon... Tror jag lämnar armarna hemma, så slipper jag grina offentligt.

No where else but up

Idag har varit en bra dag, inte bara för att min kära vän Elin fyller år. Nä, lite har jag hjälpt till med själv faktiskt. Spelade match idag med b-laget (a-laget spelade i går och vann båda) och så gjorde vi. Ännu bättre var att det gick så bra, och det kändes så bra! (Jag är inte helt dum i huvudet, klart det känns bra om det går bra, men ibland kan man känna att käglorna trillar trots att man inte gör riktigt rätt. absolut inget dåligt, får gärna hända oftare, men för att förklara mitt ev. puckade påstående).

Jobbade hela dagen igår, med start 7:00, och spenderade resterande lördagkväll ute på Hammarö, tillsammans med familj, regn och tacos. Så himla svensk-familj-en-fredag! (fast ja, en dag för sent uppenbarligen..)

Nu är jag på väg till jobbet, men efter det tänkte jag nog bannemig baka muffins. Som en kompensation för all Oboy jag inte har druckit sedan vi flyttade in (noll glas på en vecka och två dagar!!). Och vet ni, jag försov mig lite i morse. Det var nog fem år sedan sist..

Och boken, ja den är fortfarande jättebra.

Caipirinha with Death

Japp, så heter boken jag läser just nu. Och den är kalasbra. Fast om jag berättar vad den handlar om tycker ni antagligen att jag är dum i huvudet, så det gör jag inte.

Jobbat idag, åtta timmar varav 6,5 gick snabbt. Ska jobba i morgon också, men då börjar jag 7:06 (ni ser det inte, men det är STOOORA siffror). FÖRSTÅR NI HUR TIDIGT DET ÄR? HUR TIDIGT JAG MÅSTE GÅ UPP? Tänk er bara min frukost, som i normala fall är en halvtimme. Cry.

Har köpt färg till mitt rum, måste bara slipa väggarna först (jag grinar bara jag tänker på det, och då är det inte enkom på grund av slipdamm i ögat). Dessutom; inspiration önskas, till den fjärde väggen.

Har hunnit med att skriva på ett anställningsavtal med UniFlex (ett bemanningsföretag). Egentligen inget märkvärdigt, men jag är glad ändå.

Dessutom har jag hunnit med att ha världens mysigaste tisdagskväll, tränat på gymet, slingat håret samt klippt det (ledsen gubbe), shoppat samt sovit i solen. Ja just det, jag orkade att få ett skavsår mitt på trampdynan dessutom (så går det när man går dom där jävla morgonpromenaderna syrran), vilket har bidragit till att jag går dubbelt så mycket på vänster fot, samt ser ut som 85. Att det blir väldigt varierande tidsperioder mellan mina inlägg beror på vårt väldigt varierande fungerande mobila internet.

Jag längtar till jul, tills jag får ta på mig vinterjackan, tills skolan är över, tills man får köpa julklappar och tills man får ha mössfrisyr.

Den där drinken (första delen i bokens namn) verkar förresten väldigt god.



Och du goding? Krya på dig. Jag saknar dig.

Chaos

Så har det äntligen hänt; mina fingrar knappar åter på ett tangentbord! Visserligen under bristfälliga former, och bara för en kort stund, men åh så trevligt. Nästan lika trevligt som att upptäcka att det tar fem minuter på bussen till stan, till skillnad från den förra, som tog tio (ibland elva!) minuter på sig. Livet leker.

Har gjort en massa tråkigt idag, men kompenserat det med en sväng på stan med snyggsyrran. Visserligen alldeles för kort och det är nästan så att det blev alldeles för billigt för att vara en godkänd shoppingtur, men det blev i alla fall en tröja och en bok. Det där om billig får man egentligen inte säga, hon är nämligen student, och jag läste om sånna som bröt sig in på lastkajer och containrar hos olika matkedjor nattetid, för att ta tillvara på slängd mat. De vill gärna se sig som ekonomiska, även om det korrekta ordet egentligen är pensionärsaktiga)

Vad jag egentligen ville med detta inlägg var att säga att jag lever, om än med domningar i båda armarna efter X antal bananlådor. Jag lovar att återkomma så fort jag får en stund över (äterigen: om X antal bananlådor), alternativt lyckas hacka in mig på någon senil persons internet.

Somebody told me

Kaoset är ett faktum.
Prov i morgon trettonnollnoll. Första flyttlasset nionollnoll. Först är vi tre, sedan två, sedan kommer E's vän K, sedan går han och istället kommer A + T. Skriva på papper femtonnollnoll. A + T går hem och istället kommer E + J med familj, + stor lastbil.
H på väg hit nu, efter att ha vänt tre gånger (pga ålders demens). C kommer först lördag, inte alls idag. Bowling hela söndag istället för flytt. Jobb i morgon eftersom bowling på söndag. Farmor på måndag med C. Inte alls farmor på måndag på grund av skola + spruta + frisör på måndag. Farmor på söndag eftersom jobb i morgon. Sömnlös natt eftersom flytt i morgon och rummet är halvpackat (eftersom dator är pajad = musiken icke-tillgänglig = energin obrukbar). Dåligt prov i morgon för sömnlös natt ikväll.

Hold your head up high

Jag vill börja med att be om ursäkt. Be om ursäkt för alla mina tidigare påståenden (vill inte gärna kalla dem lögner, jag visste inte bättre) angående tidigare träningspass. Alla har varit mer eller mindre jobbiga, men INGET har varit i NÄRHETEN av så vidrigt jobbigt som dagens. Alltså ber jag er tycka synd om mig extra mycket idag, trots att jag redan många gånger förut nyttjat er godhet (helt i onödan visade det sig, det var idag jag behövde den). Eller kanske borde jag vänta med ett sådant uttalande.. Den där jävla träningsvärken tar väl någon dag på sig..?

Jag räknar med dig nu Gud. Var god.

If you can here this

Herregud vad jag saknar dig.


Little by little

Jaha. Så var man utan köksbord.
Rätt som det var när jag satt och njöt som bäst (ingen hemlighet att jag älskar att äta frukost, i minst en halvtimme), äggen var precis klara och jag hade ungefär halva tidningen kvar, så stormar dom huset. Fem minuter senare var märkena på golvet det enda som fanns kvar av vårt än gång så praktfulla matbord, med plats för sex stycken lilkasinnade. Och frukosten, ja den fick jag äta ståendes. Vi har nämligen bara ett enda bord kvar i hela huset, men istället ingen soffa till, och stolarna, ja dem tog de ju idag.

Hjulet snurrar men hamstern är död, så att säga.

Self Therapy

Mycket flitig dag, elouge till mig!

Skolan; var sig lik, men jag tror jag går i kras snart, på den där jävla batiksnubben. Han klär sig i batik (därav namnet) alternativt rosa, har krull (!), är tjock och typ trettiofem. Han läser bland annat Engelska A och Samhällskunskap, eftersom han vill ha behörighet till läkarlinjen. Just det - läkarlinjen. Lite sent att komma på det nu kanske..? Men det jobbigaste är hans sätt; hur han alltid suger på pennan innan han svarar, hur han alltid tittar på läraren som en liten hund i väntan på kärlek, hur han säger JU i varje mening, hur han alltid tittar sig omkring efter att ha svarat rätt.. Han är helt enkelt förjävla tragisk. Ju.

Träning 1: bestod i bowling med J. Trevligt. Inget att kommentera (det mina vänner, händer inte ofta..!)

Träning 2: bestod av Coreball på gymet. Glad i hågen gick jag dit eftersom det kändes bra (pfft, vilken lögn, "bra" - jo tjena!) med en halvtimmes magtortyr, innan boxningen. Döm om min förvåning när vi höll på i fucking 60 minuter... Så himla typiskt att det händer dagen efter jag skrutit för E hur bra det är med halvtimmespass. Jaja, läs inte det här E, så kan jag ha det bra i min bubbla ett tag till.

Träning 3: Missade (av ovan nämda skäl) boxningen och fick istället gå på Afrodans. AFRODANS..! Va fan är det? Jo mina vänner, det är:
- ohygieniskt (barfota!)
- svettigt (det är bara panta-mera-buden som har mycket smink, egentligen svettas hon precis som oss vanliga dödliga: massvis!)
- omåttligt populärt (vi stod i princip på varandra)

Som ni förstår var det inte någon superhit, men helt okej. TRODDE JAG, tills jag upptäckte ungefär 5244 tecknen till början på blåsor under fötterna tack vare den där jävla "genuina känslan av Afrika" vi (tydligen) fick av att ta av oss skorna. När jag några timmar senare reste mig från köksstolen insåg jag att jag inte kunde räta på ryggen, eller för den delen på knäna, och inte heller gå på fotsulorna.

Så nog jävlar fick den verkan!
Bara inte riktigt av den typen jag hoppats på..



(För övrigt har jag gjort 20 sidor av de 60 tills på fredag, ännu en elouge! Måste erkänna dock, att jag nästan dog av uttråkning flera gånger. Ganska ofta. Eller ja, i princip hela tiden.)


Welcome to my freakshow

Nomy håller mig hemma från skolan. Eller näst intill i alla fall. Så grymt bra låtar, jag får näst intill gåshud. Något som ger E gåshud är att hon upptäckt att hennes pojkvän är en före detta kalsongmodell. Snacka om smaskigt förflutet (knepigt ord det där..).

Jag hoppas verkligen hela bloggvärlden drabbas av brainfreeze och dör ut. För helt ärligt; är det inte helt sjukt att man kan bli känd för att skriva om sig själv, vad man har på sig, vilken mascara man har på sig..? Jag tycker det är helt vidrigt, men vet ni vad som är ännu värre? Att jag läser dem!

Från och med idag får det bli ändring, inga mer värdelösa storbloggar för min del. Bara tanken på alla fjantiga bråk som pågår där ute får det att sätta sig i halsen på mig, och HUR trötta är vi inte på att hela tiden höra hur alla (!) är the one and only, och hur alla (!) var den som gjorde mjukisdressen känd, hur den och den var den som satte igång trenden med att dricka smoothies, och så vidare och så vidare...

Jo, JÄVLIGT!

Extreme Male Beauty

Mitt nya favoritprogram. Tyvärr verkade det ta slut idag. Massa naket, men ännu mera knäppt. Till exempel drack han sitt urin för att få mer lyster i huden (fungerade), tränade munmusklerna med en liten stång (okänt resultat), drack 223 proteindrinkar (tveksamt) och tränade sin kuk med vikter (enda synliga resultat var en liten förlust av blod då träningsutrustningen stack hål på honom). Mycket underhållande.

Damen som sålde hela idén med att dricka sitt eget kiss hade gjort det i femton år, fem-sex glas om dagen, eftersom "hon älskade det". Vad kan man säga? Nödslakta dig själv tack!
(Jamen helt ärligt, man dricker inte sitt eget kiss, man gör bara inte det!) 


Fikade med E förut idag, mycket underhållande. Betydligt trevligare än provet, som dock gick helt okej (förhoppningsvis). Kan enkelt konstatera att jag pluggar ihop med riktiga grisrumpor. Inte för att de inte fattar på första, andra eller femte försöket men för att de envisas med att få så mycket i läxa som möjligt. Till exempel: läraren berättar att en viss funktion är överflödig kunskap, och därför bör strykas från listan över att kunna inför provet. Elev 1 svarar med att säga att vi visst vill ha med det, och Elev 2 (eller ska jag säga idiot 2?) backar upp med att det blir jättebra. Jag svarar med att säga nej tack, och när det inte fungerar föreslår jag att vi tar det som ett separat läxförhör, MEN INTE DET HELLER. Varför i hela jävla världen ber man läraren ta med sådant som är uppenbart onödigt? Man pluggar inte där för att bli forskare direkt. IDIOTER.

Droppen var när Elev 1 kom in idag (stora provdagen) med ett leende på läpparna och utbrast att "det ska bli kul att se vad man har lärt sig".
Vad tycker ni, ska jag döda Elev 1 och glömma att det någonsin har hänt, eller ska jag inse att det finns människor som inte går att rå på, och krypa ihop i fosterställning tills dess att de har dött ut..?

Life is a bitch

Jaha. Här ska man försöka förnya sig, och kanske till och med förbättra sig, och så faller det på första försöket. JAG HATAR DATORER. De enda som kan med sånt där är antingen socialt missanpassade eller idioter med gravt allvarliga störningar i sin prioriteringshjärna.

Och finniga är de också.

botten är nådd

eftersom jag har lovat kommer detta bli en grinigare, bittrare och vassare blogg. nu vet ni. nu får ni skylla er själva om ni läser.

rubrik

Jag såååå måste ta en del krafttag i mitt liv. Mer eller mindre betydelsefulla.
Jag kan börja med att försöka få en bild på godiset jag köpte på Harrods, i guld och silver. Ser ut som stenar ungefär. Lyckats lura i både mamma och syrran, men nu får jag nog suga lite på utdelningen. Det är inte kondomer direkt, de kostade faktiskt en del.

Om de är goda? Njaa..

Om

Min profilbild

RSS 2.0