Ett försök till den (nästan) utlovade uppdateringen, i väntan på besök.

Fredag 20/2
Pallrade mig iväg till den sista lektionen (efter tre dagars karantän), och eftersom jag ville vara förberedd inför redovisningen kom jag dit en halvtimme tidigare än lektionen började -trodde jag. Istället visade det sig att jag kom en halvtimme försent.. Hrmf. Redovisningen gick i alla fall strålande, och tjugo över fyra skuttade ja glatt på tåget till Norrköping - mot studenter, shopping och syrran!
Eftersom någon (inga namnd nämnda..) inte bokat sittplats, fick jag chansa. Nåväl, jag slog mig ner och började läsa min Cosmo, den engelska versionen (hey, den har bättre klockreklamer!). Efter ett tag hörs ett mumlande om plats 57 och i ögonvrån ser jag en dam som förvirrat tittar på sin biljett. Johanna fortsätter läsa, och damen tar modigt ett steg framåt men så plötsligt utbriseter hon: nämen! På engelska? Nej det kan jag minsann inte! och lommade iväg.
Så gick det till när Johanna knyckte en gammal dams sittplats.
Väl framme (20:00) blev det svintofrill och krigsmålning för hela slanten, tjej som kille, riktig student som lillasyster, långhårig som krullhårig. Efter ett pinsamt litet alkoholintag (med studentmått mätt) traskade jag och resten av sällskapet till världens pyttelilligaste hall, där världens pyttelilligaste innebandy turnering bjöd på ett rafflande finalspel (bland annat med tre bortdömda mål efter fem minuter). Den lilla hejaklacken med den stora bergssprängaren bänkade sig och resterande timmen spenderade vi (typ..) med att heja (samtliga meningar med  ord som "samlag" - how come..?). Rätt lag vann och kvällen fortsatte där den påbörjats, hos Snyggsyrran. Mer alkohol, mer partaj, mindre brösthår (jag vill inte gå in på det). Dessutom bjöd utomordentligt trevliga M på snitzar, tyvärr va dom brutalt äckliga. Eller vad säger ni om morot med kall korvstroganoff? Halv sex skickades de sista partyprissarna hem, och vi trillade i säng.

Lördag 21/2
Väckte syrran vid ett, käkade frukost och gjorde oss i ordning för en dag på stan (dock något kortare än planerat). Äntligen fick jag än en gång stiga in på underbaraälskadefavoritaffären, och fyndade bland annat en jacka, en t-shirt, en skjorta och underkläder. Vi begav oss till Fräcka Fröken för sen lunch, och minsann om hon är fräck - max en timma får man sitta där och fika! (fast vi är ju jonssonrebeller, och satt säkert en timme och en kvart!) Vi pantade resultatet av gårdagen på ICA och köpte godis för pengarna, och sedan gick vi hem för att vila. Vilket varade i ungefär fem minuter. Sedan var det dags igen, denna gång för Mexico-fest på Gjutaren. Festeriet Trekanten (man blir inte ingenjör för att man har bra fantasi) stod för förfesten, och i ett av köken hängde (hör och häpna) en skylt som intygade att här va huvudentrén till Karlstad Universitet - välkommen. Med sol och allt! Därifrån begav sig ett glatt men snöigt gäng (man säger så, här, oavsett egentliga antal) till R&A på inflyttningskalas. Jättefin lägenhet och finfina bullar (ja, bröd alltså). Framåt ett, kanske två, begav vi oss hem till sängen - trodde vi. Men tji fick vi, för då kom ett gäng (ni ser, jag är smittad) på besök och jag vann att bjuda allihop på gröt. Runt fem hade både jag och systeryster sovit i korta stunder, och sällskapet förstod att nu var dags att bege sig. Jag själv hälsade på tandborsten och stupade sedan i säng.

Söndag 22/2
Väckte syrran vid ett (nej, det här är en ny dag, bara samma början) med frukost (varma baguetter och kyckling bland annat - vuxenpoäng till mig!). Snigelsnabbt begav vi oss för att uträtta diverse ärenden, och sedan hamnade vi på Skafferiet, ett supermysigt fik med supergod oboy! Därefter vankades hemfärd, och när klockan slog halv tre satt jag på tåget hem.

Helgen va kalasfin, och det är inte konstigt att man saknar henne. Hon är min allra bästaste (och snyggaste) syster.
Men nu har jag ju lovat, jag kommer snart igen!