Johanna, 85, har gått och blivit orörlig. När hon (i ett anfall av vänlighet och välvilja, vilket inte skall upprepas) städade tvättstugan lyckades hon krångla till det alldeles förfärligt i ryggen. Ställde till en riktigt röra. Detta medförde i sin tur att hon numera ligger orörlig från näsborrarna och nedåt, säkert nerbäddad i sängen, långt ifrån all vad tvättstuga heter (vilket för övrigt är ett väldigt omodernt ord - svenska akademin, hallååå?). Hör ni ingenting ifrån henne är det för att hon lyckats att få datorn utom räckhåll (läs: en meter). Om ni istället tycker att ni hör alldeles för mycket av henne, är det antagligen för att hon inte ska dö av uttråkning.

(Detta är hennes förra liv som talar. Ni vet, i det då hon fortfarande kunde gå och liknande)

Nog för nu.